WEDNESDAY
Hej på er allihopa! Känns som det har varit lite tråkig ton här på bloggen senaste veckorna... mitt humör har inte varit på topp. Mycket att göra och jag står med ena foten i och andra utanför. Jag tror det grundar sig i att nu är jag här igen, där jag var för ett år sedan när en stor del av tiden har gått och det är dags att bestämma vad jag skulle vilja göra i framtiden när det här året som au pair är slut. Det som är speciellt svårt, är att just nu är det 7 månader sedan jag såg mina nära och kära hemma i Sverige, och då är det inte helt lätt att ta beslut om hur jag vill att min höst ska se ut. Det är som att laga mat på tom mage, det blir lite hur som helst. Tiden känns som att den breder ut sig och trots att jag om någon vet att tiden går fort och jag är hemma snabbare än jag tror så är det också svårt att ta beslut som kan resultera i att man återigen spenderar 1 år utan sin familj. Det känns i magen att välja att inte vara nära.
Så trots att jag inte vet alls vad jag kommer göra i höst ännu så känns det redan som att tiden rinner iväg och det är dags att bestämma sig. Även om det inte alls är fallet och jag vet att jag har både tid och världens bästa hjälp för att göra vad jag än känner för så är det ändå som ett litet orosmolm att inte veta och att behöva ta beslut! Speciellt nu när tiden gått och jag saknar min mamma, pappa och lillebror lite extra och skulle behöva en 24 timmars mellanlandning hemma i soffan i Karlstad. Då blir det lite extra stökigt i huvudet och det blir svårt att prioritera. Behöver fylla på hjärtat med lite kärlek från just ER. Prioritera är inte rätt ord kanske, men det blir svårt att se vad jag faktiskt vill göra, bakom alla olika hinder av saknad och tankar hit och dit. För jag vet att när min energi tank är påfylld och hjärtat bankar bra då är det ingen som är gladare än jag att vara ute på tur!!
MEN nog med dem ledsna tonerna. Hur mycket jag än saknar och längtar efter er därhemma så vet jag att vi ses snart. Jag mår bra och trots en tår hit och dit, så är jag glad att vara där jag är. Hoppas ni mår bra och ser lika mycket fram emot framtiden som jag. Slut på muppiga ledsna inlägg, men nu vet ni iallafall hur det står till! Massor med kärlek till alla er. xx
Heej jag har en liten fråga/fundering :) Jag är igång i matchningsprocessen och har varit det sedan december, och den andra familjen jag började prata med kändes bra det var verkligen en jätte fin familj och egentligen inget fel på dem men ändå hade jag den där magkänslan. När pappan i familjen mailade mig och sa att de hade valt den andra Au pairen som de pratat med, så kände jag mig på ett sätt lättad. För om de hade frågat mig så hade jag nog sagt ja och hoppats på att magkänslan skulle försvinna, så därför kände jag mig nog lättad att de sa nej till mig så "slapp" jag göra det. MEN nu har jag pratat med en familj i Boston som jag verkligen gillar som jag verkligen hoppades på, men så mailade mamman i familjen mig idag och sa att de verkligen gillade mig och "hade" bestämt sig för att säga ja till mig men så var det en i deras community som ville förlänga sitt år, så det valde henne istället :/ Hon skrev även det att om jag vill förlänga min tid som Au pair sen så skulle de vara jätte glada om jag kom till dem. Detta gör mig både jätteglad för att det mer än gärna vill att jag kommer till dem augusti/september 2017 men samtidigt ganska så ledsen för jag gillade verkligen familjen, och så får man ett nej av dem. Var du någon gång med om detta innan du hittade din värd familj? (ledsen om detta var rörigt) Kram <3
jenny** till kommentaren över :)
Går det att förlänga ett tredje år om man vill det? Jag flyttar till NY i mars, längtar så himla mycket!!